Tag Archive

Fredagsdrinken på en onsdag

Varning för uppsats..
Det råkade visst bli yttligare en avskedsfest för Drejl. Vi som inte hade planerat att göra nåt speciellt denna onsdag (förutom Drejl som skulle packa). Klockan var väl vid 22.00 snåret som Drejl blev inbjuden till en fest på andra sidan byn. Vi bestämde oss att ta några öl då vädret hade varit helt underbart hela kvällen.

Vår nästan två timmars långa träning i parken gjorde att vi inte hann köpa öl innan ölsäljet stängde kl 20.00. Vi fick därför improvisera med de ingridienser vi hade hemma.
Lyckligtvis hade vi Bacardi grand melon och Absolut Pear hemma så festkvällen var räddad.

Värt att notera av drinkarna här ovan är att oavsett när vi hällde upp drinkarna så lyckades vi ändå med exakt precision få lika mycket i båda glasen. Vi som har funderat på att gå barskola utomlands kan ju glömma dessa planer. Vi har ju redan bartenderyrket i blodet..

När vi skulle iväg till festen så missade vi såklart bussen med minsta marginal. Hade jag sträckt ut tungan när vi sprang till hållplatsen så hade bussen med säkerhet kört över den (eller iallafall kört på den). Så istället för att Drejl skulle plocka fram sitt svordomsarkiv så tog vi en bycykel ner mot nästa busshållplats. När vi nådde nästa hållplats så såg vi att klockan var så mycket så vi bestämde oss att cykla direkt till krogen så skulle vi möta upp festen där.
Då kommer nästa problem (eller utmaning).

Drejl poserar stolt framför det cykelställ som senare visade sig vara ur funktion. Vi borde vid det här laget redan lärt oss att ingen lycka varar..

När vi skulle återlämna bycykeln så hittar vi en station nära krogen vi skulle till. Till vår förvåning så var det en cykelplats ledig och jag den lycka jag kände var att jämföra med Ravellis straffräddning i VM 1994. Tyvärr varade min lycka inte alls lika länge, utan den varade i cirka 5 sekunder (bästa sekunderna i år).
Cykelstället var trasigt och det innebar att Drejl plockade varsamt fram sin burk med svordomar. Vi var tvungen att hitta ett annat cykelställ och det visade sig inte vara så lätt. 15 minuter senare och ungefär tre burkar med svordomar så lyckades Drejl hitta ett ställ längre bort. Då hade vi kommit ifrån varandra och med hjälp av telefonnavigation och lite tur så hittade vi varandra.

Vi försvann sedan in på krogen. Detta kapitel var faktist denna dag en rätt händelsefattig historia men det visade sig att kvällen hade mer att erbjuda. Drejl och Linn ville komma snabbt hem så de vinkade in en svarttaxi. Då jag har en tidigare erfarenhet av svarttaxi i Umeå så totalvägrar jag att sätta mig i bilen. Senast jag åkte svarttaxi fick jag betala hela resan (samåkte med en okänd umebo) och jag blev avsläppt på ett ställe 3 kilometer från platsen jag bett om.

Så jag vandrade i spöregnet och tog i mig lite nattmat. Linns kompis följde med och jag var så gentil så jag erbjöd min tröja som paraply till tjejen medan jag gick i tshirt brevid. Sedan stod Linns kompis med valet att gå hem i regnet eller följa med hem till mig där Linn var.
Hon valde det senare alternativet men hon förvarnade att hon inte kunde sova hos främmande vänner.

Medan Linn och Drejl (förhoppningsvis) sov så slog jag på Jönssonligan för att underhålla kompisen. Jag somnade väl 5 gånger under filmens gång men det verkade ändå kunna hålla kompisen sysselsatt. Vid 06.00 tiden hade tack och lov filmen tagit slut, så jag gick och la mig i min säng. Med undantag när jag sa hejdå till tjejerna så sov jag fram till kl 17.00.
Drejl befinner sig numera i Sverige och använder det svenska numret.
Det betyder att jag är ensam i lägenheten och det är väl sådär lagomt skoj. Har inte haft känslan av att vara ensam sen jag flyttade till Oslo.
Undrar om det kommer bli skönt eller om man bara kommer bli sällskapssjuk?

3 Kommentarer »

Vardagsfesterna är de bästa

Hur startar man en vecka på det bästa möjliga sättet?
Hur kan man få måndagar till att vara den bästa dagen i veckan istället för en låååång dag?

Självklart har ni redan gissat rätt. Livet är en fest så det är lika bra att utnyttja det.

Det var måndag alltså, Drejl ska på semester om två dagar och jag ska knega i 12 dagar i rad för att sedan flyga till Härnösand. Måndagen började med att jag fick ett telefonsamtal 13.49 (hade alarmet inställt på 14.00) och då var det bara att kliva upp. Då Drejl jobbade så drog jag till Sofiebergsparken med Fhanny och spelade lite fotboll. Då vi var som två stycken träben helt utan någon bollkänsla så blev det automatiskt att vi drack mer öl än vi spelade fotboll. Vi räknade till 5 jongleringar som max och det blev också dagens rekord.
Yr.no hade förutspått regn men vi fick strålande sol!
Ända tills vi skulle gå hem.. Då kom spöregnet.

Sedan drog jag på middag som mina jobbarkompisar hade bjudit in mig på. Tror jag åt lika mycket som tre stycken sumobrottare under sina aktiva karriärer tillsammans. Tacopaj är nog ett av de godare maträtterna som ändå är lättgjort.

Sedan mötte jag upp Drejl på Cafe Sör där han och några IKEA-kompisar hade festat.
Jag skojjar inte. De hade verkligen festat.
När jag kom dit kändes det som jag låg efter med ungefär 3 öl och 2 shots. Men som tur var så är det ett lättfixat problem och efter en timme så hade jag sjunkt till deras humornivå.
Sjukt vad vi skrattade. Tror vi överröstade både gäster och musik på hela caféet.

Tack vare Fhanny (eller bara min dumhet) så fick jag uppleva när hjärtat slår dubbelslag under kvällens gång. Fhanny skulle komma till caféet men visste inte vägen så jag tänkte möta henne. Så jag sa vilket håll hon skulle gå åt och sedan att vi skulle ses vid hashbroarna. Efter några minuter tänkte jag efter..

Hur smart är det att låta en ung tjej gå ensam genom grünerlukka, sent på kvällen? Jag fick panik så jag tog cykeln istället för att gå.
Problematiken var att hon hade inga pengar på sin mobil (svenskt nummer) och då kan man inte koppla samtal eller smsa till henne.  När jag väl cyklat i 50km/h fram till broarna så hittar jag henne inte. Helt spårlöst veck.
Jag ringer runt men får inget vettigt svar och jag cyklar runt halva oslo för att leta henne.
Blev förövrigt erbjuden att köpa hash 3 gånger vid broarna, när jag letade för fullt.

Tillslut ringer jag Drejl och då ser han Fhanny som vandrar längst gatan brevid caféet. Hon hade fått följe av en engelsktalande ungdom som visat henne vägen.
Jag vet inte hur många svordomar jag hann tänka om mig själv om jag inte hittat henne.
Tur att jag gör så många galna grejer så att ni kan lära av mig.

Jag har bara en filosofi och det är:

Learn by doin’

Inga kommentarer »

Juste.. Maskinen rules?

Glömde faktist säga att vi minglade med ena i Maskinen. Jag har aldrig sett hur killarna ser ut och ärligt så tycker jag de bara har gjort en bra låt.
Självklart är det ”Alla som inte dansar” som ligger mig närmast hjärtat då den inspirerat mig till Roostydance..

Storyn gick att vi satt med de två tjejerna (läs nedgående inlägg) och hon pekade på en kille i mörkt hår och nästan skrek: ”DET ÄR JU HAN. HAN FRÅN MASKINEN”.
Jag och Jon fick inga delade känslor utan mötte kommentaren med ett ”Jaha..”

Det slutade med att vi började prata om att leva i nuet och att de ville prata med honom. Jag ställde mig upp, gick upp till killen som stod och pratade med två tjejer. Jag avbröt samtalet, ursäktade mig, och presenterade mitt namn och min önskan.

Jag sa: ”Ursäkta, men jag vill inte vara påstridig eller störa er konversation. Men jag har två tjejer (pekar mot bordet) som så gärna vill träffa och prata några ord med dig. Skulle det vara okej för dig? Vi kan självklart vänta tills ni pratat klart!”

Han började prata med mig och det slutade med att han dumpade de påstridiga brudarna och hängde med mig till vårt bord istället. Då blev (våra) tjejer exalterade och han fick behovet av uppmärksamhet mer än tillfredställt.
Eftersom jag och Jon var svenskar och de vi umgicks med var norskor så fick vi vara tolk ungefär varannan mening.

Det enda jag vann från samtalet var att jag fick en uppfattning av en svensk rappartist.
Han var ödmjuk.. Det förvånade mig!

En sångare i Maskinen som vi kallar för killen. (Han längst uppe till höger var det)

Inga kommentarer »

Vi är inte så inaktiva som vi verkar

Hej alla glada människor.
Idag är det en sån där dag då man redan på morgonen,
eller låt mig säga,
redan innan man lägger sig dagen före,
så vet man att den här dagen kommer att bli skit..

Det började med att jag var riktigt kaxig mot Simon och jag skröt med att ha en ledighetsvecka och att jag inte skulle kolla mailen/kalendern under hela dagen.
Igårnatt när jag låg framför datorn så får jag ett meddelande på facebook.
"Sover inte du?
Du ska ju börja på jobb kl 07.00"

Klockan var 01.00 och jag fick genast panik och gick och la mig.
Tyvärr sover man inte bra under press…

På morgonen så fick jag reda på att butiken brevid hotellet hade blivit rånat under natten.
Detta efter att tjuven först tænkt att gå in till hotellet (det visade övervakningskameran).
Nattvakten som jobbade igår (som jag löste av idag) var påtagligt skärrad vilket är förståerligt!

Något som är positivt med våran inaktivitet är att vi inte bara glassar i solen.
Jag har jobbat på en ny design/databas som kommer bli riktigt bra enligt mig.
Snabbare, ingen reklam och mer funktioner!
Sitter och finpusterar det sista, as we speak!

Sedan fick både jag och Simon en fin känsla i kroppen när vi gick hem från Bislett kebab igår.
Vi gick in på en tvärgata vid slottet och plötsligt hör vi hur två tjejer ropar "Dennis".
Jag kände igen ansiktena men kunde inte lokalisera personerna.
Efter 10 sekunder kopplade jag att det var två av de tjejerna i det nya laget som jag tränar.
För er som inte vet så ska vi göra en satsning på mina flickor 1995 genom att slå ihop med "Bygdøy Monoliten" och sedan skapa 2 lag, varav ett lag som vi ska køra med de som tränar/presterar bäst.

En minut efter de tjejerna cyklade vidare så gick en kollega till Simon förbi och hälsade glatt..
Oslo börjar bli för litet för oss giraffer.
Vi kan inte äns köpa en kebab utan att bli igenkända av norrbaggarna..

Inga kommentarer »

Att hantera kvinnor

Ni har säkert undrat hur vi tre grabbar hanterar utelivet och främst kvinnolivet i Oslo.
Då vi är tre väldigt olika personligheter så skiljer sig strategierna verkligen beroende på person.
Simon använder sin framfusande humor (säga ett skämt och sedan skratta åt det så högt så tjejen blir involverad).
Drejl (kan jag tänka mig) använder sin världsvana säkerhet som snabbt visar "whos in charge".
Detta gör att brudarna faller snabbare än träd vid en orkan (stormvarningsstyrka 6).
Jag däremot använder en mer layback stil och låter folk söka sig till mig.
Taktiken är "Den som inte vill bli hittad, blir hittad först".

Poängen jag vill nå är att vi tre killar har olika strategier för att ragga brudar,
men vi har ändå en gemensam nämnare.
Vi har alltid nedstående guide i baktanken!

Härmed delar vilsnagiraffer med sig utav ett av de bästa tips man kan få när man har med tjejer/kvinnor att göra…

Inga kommentarer »

Simon borta med min sovmorgon

Hmm.. antar att Simon inte kommer blogga så flitigt denna helgen så ni får stå ut med mina inlägg ett tag till.
Iallfall anlände jag till Sundsvall igår efter blygsamma 12 timmar på tåg.
Hade trots allt räknat med 15…

Blev några öl i hotellbaren igår med massa handbollsdomare jag inte sett på ett år.
Verkligen trevligt även fast jag inser vilken förebild man har blivit.
Förut hatade jag alla domare som tog öl dagen innan (även om bara en) och nu har jag blivit den domaren.
..och ändå älskar jag mig själv…=)

Fick sovmorgon av domarbasen och den utnyttjar jag genom att vakna två timmar tidigare.
Gud är inte sen med straffet för att jag tog några öl igår.
Iallafall sitter jag och käkar hotellfrukost och njuter av utsikten (hotellet är ju fullt av brudar!!!!).

Vi hörs!!

Inga kommentarer »

Utpressning

Dennis skriver:

Simon höjde nivån på argumentationsteknik då han lyckades med en suverän utpressning.
Då han som tidigare nämnt åkt till Skien för att träna lite bugg så lämnade han sin omtalade (enligt han själv) köttfärsås hemma.
Jag noterade som vilken sambo som helst skulle göra att den började bli gammal nu efter några dar i kylen.
Sedan erbjöd jag mig snällt att äta upp den och diska efter mig..

10 minuter efteråt ringer Simon upp och säger att jag får äta upp köttfärssåsen om jag ger ett offentligt uttalande på bloggen där jag ber om ursäkt för min tidigare sågning av köttfärsen.

Tiden efter det kunde jag inte koncentrera mig på TVn och låg och ägnade all tankeverksamhet på om jag skulle välja pest eller kolera.
Då jag hatar när Simon får rätt så blev jag glad när Drejl ringde och räddade mig.

Drejl har faktist fixat en parmiddag ikväll.
Eller.. Det kommer två tjejer hit och gör mat med oss.
Faktiskt inte IKEA-folk heller.

Sen sa han att de kom frivilligt…(!?)
Det måste vara sammanhängande med att Simon är bortrest!

Inga kommentarer »

Lagfoto

När jag ändå har skrivit två inlägg så sent så att ingen har läst de så passar jag på att skriver yttligare ett.
Ni har alltså tre inlägg nedan att läsa..
Undra om det är en bra eller dålig start på eran morgon!?
Kommentera…

Tänkte iallafall bjuda på ett lagfoto på laget jag coachar.
Jag antar att iallafall Maths blir nu mer intresserad när jag pratar med honom om laget

Jag kände mig faktiskt smart när jag var med och bestämde platserna på fotot.
Jag ställde de längsta på knä så att jag skulle se lång ut när jag matchar längden med de som står på bänkraden bakom..

Inga kommentarer »

What a morgon!

Seg som siraP (Paris baklænges) var allt som cirkulerade kletigt i min hjærna imorse. Blev till och med tvungen att ta bussen denna snøfyllda morgon i Oslo.  Kravlade mig in till duschen ihopp om frælsning från strålarna och de verkade fungera temporært.  Det som blev førødande før mig var nær jag efter min dusch lade mig ner under tæcket før att værma mig.  De var som att springa naken på en blomstrande sommaräng, eller ne riktigt så fridfullt var de inte før Dennis valde att ringa och beklaga sin sena ankomst hem från jobbet med orden , "Hatar norrmæn, bara vi svenskar som kan komma i tid!!"

Därefter kommer jag till jobbet och vad får man se på bloggen, en humoristisk bild på en hamster och ett skrivbord. Trodde inte du kunde sjunka såhær långt Dennis.  Så nu står vi i valet och kvalet men de lutar åt att ingen av våra inkøp blir gjorda istællet.  
Vill ni høra lite skvaller?!

Svaret på frågan blir såklart ett rungande JAAA!,  så hær kommer the skvaller:  Dennis vænde bara i dørren idag efter sitt nattpass før han skulle till sin beundrarinna och sova. Han var på något konstigt humør som jag och Drejare skrattade gott åt imorse.  Vem kan denna mystiska kvinna vara?  Time will tell, och rætt vad det ær slæpper jag bomben hær i bloggen.

 (Don Juan)

Inga kommentarer »