Skönt att vi äntligen tog tag i vårt gemensamma liv med en rejäl fest tillsammans. Det var länge sedan sist vi alla tre var ute samtidigt så lördagen blev minnesvärd.
Simon hade ställt sig passiv till festen eftersom han varit upptagen alla helger efter nyåret med bland annat dans. Drejl skulle jobba till klockan 20.00 så jag var ensam med att känna adrenalinet pumpa när jag vaknade på lördagsmorgonen. Först så åkte jag iväg för att spela match mot Romsås. Det visade sig att Romsås ligger 20 minuter utanför Oslo och de hade ett lag fyllt av 30år+ (dock även 190cm+). Jag spelade ganska bra där jag anser att domarna (som var 50år+) inte riktigt deltog på samma match. Jag gjorde 8 mål av 10 chanser och hade väl totalt 10 ryggsäckar under matchens gång. En utav dessa resulterade i en utvisning till motståndarna.
Jag blev dock utvisad på ett sätt som jag än idag inte kan förstå. Motståndarna får frikast och jag backar bak 2 steg så att de ska starta upp spelet igen. Motståndaren står med ryggen mot målet och spelar bak bollen till sin spelare och då anser domaren att jag inte backat nog så jag fick 2 minuters utvisning för att jag saboterade deras frikast.
Efter matchen så mötte jag Simon på stan vilket påverkade resten av kvällen. Vi spelade två serier bowling med tillhörande öl. Simon vann förvånadsvis lätt bägge serierna över en snekastandes Dennis.
Vi kände oss lång från färdig och revanchsugen som jag var så föreslog jag att vi fortsatte med biljard (med tillhörande öl). Biljarden gick jag segrandes ur och då kan vi inte bara gå hem.
Då bestämde vi oss för att avsluta bataljen med dart och vilken match det blev. Simon vann första omgången efter 6 pilar och efter det så gick det utför. Mr. San Miguel gjorde sig påmind och styrde våra pilkast mot väggen istället för darttavlan. Jag tror att darten slutade oavgjort men trots ett likarestultat valde vi att vingla hemåt istället för att ödelägga hela anläggningen.
Senare på kvällen så styrde vi en liten fest hemma hos oss som enligt mig blev lyckad. En tjej deckade ut rätt snabbt och valde (till Simons förtvivlan) att lägga sig i Simons säng. Denna säng blev snabbt obrukbar vilken resulterade att jag och Simon senare fick sova skavfötters.
En rolig detalj som straffade sig under hela söndagen men även måndagen var att mina skor har gått sönder så jag valde att gå ut i mina norgeskor. Dessa är ungefär två storlekar för små så jag grinade hela vägen ner till krogen om att ta en taxi för att det gjorde så ont att gå. Att jag senare dansade halva kvällen visade att smärta kan hävas (alternativ förskjutas). Detta var inte det smartaste drag jag kunde göra med tanke på mina fötters historik.
Fick finbesök idag på jobbet. Jag är en kattmänniska och ser primärt hundar som rovdjur, men denna lilla krabaten lyckades hitta en ljusglimt i mitt sinne.
Det var onekligen en spännande upplevelse igår. Jag var på konsultationen för ögonoperationen och jag antar att personen jag träffade kan kallas för optiker. Det visade sig senare vara i underkant med vilka kunskaper han besatt.
Efter en genomgång av fem olika tester, varav några som vi gjorde två gånger, så påstod sig optikern att jag var feldiagnoserad. Mina tidigare recept på både linser och glasögon har korrigerat ett synfel på långsynthet på vänster öga (+1,50) och närsynthet på höger öga (-0,25). Under denna konsultation så konstaterade optikern att jag har långsynthet på båda ögonen med +2,0 på vänster och +0,50 på höger.
Förklaringen låg i att jag hela tiden (omedvetet) spänner ögonen så att jag klarar av att se bra i denna korregering. När jag blir trött eller på morgonen då ögonen är avslappnade så ser jag inte alls bra. Det förklarar en del saker för mig.
Jag ifrågasatte hur min optiker, både i Sverige och Norge), har kunnat förbise detta och förklaringen löd att de flesta optiker gör samma misstag. Jag påstod att det kallas för rookie misstakes och han instämde skrattandes. Hans ödmjukhet förklarade senare att det berodde mycket på att han har tillgång till bättre maskiner och mer tid än en vanlig optiker. Han rekommenderade en LASEK operation som kostade 1000 Euro. Jag hann boka in min konsultation under deras kampanjerbjudande så jag fick den till de priset vilket jag uppskattade.
Ska dock på en ny konsultation med en annan firma till veckan och är väldigt intresserad hur det kommer att gå. Kommer de också komma fram till att jag är långsynt på båda ögonen?!
För att ge er lite förinfo om helgen så påstår Simon att han inte ska göra ett jota medan jag och Drejl ska festa hela lördagen. Söndagen ska spenderas hos Sandra då hon fyller år och har lovat att bjuda på kakor.
Då min och Drejls träningsperiod startar i mitten av februari så har vi råd att skämma bort oss denna helgen. Det är bara att kompensera ut detta genom att käka tonfisk till middag hela nästa vecka.
Vi har för övrigt sagt att vi ska sola solarium någon dag framöver. Dessa planer lyckas hela tiden förskjutas och jag vet inte om det är den manliga fåfängan eller tidsbristen som avgör. Har trots allt enbart solat solarium en gång under hela livstiden och det var i Oslo. Kanske dags att ta nummer två?
Före idag så tolkade jag denna klassiska norgehistoria som ett skämt. Numera är det en bitter erfarenhet och ett praktexempel på att skämt oftast har sanning bakom sig.
Norgehistorien jag pratar om är;
Hur många norrmän behövs för att byta en glödlampa?
Svar: 3 stycken…
En som håller i stegen, en som byter glödlampan och en som tittar på..
Med dessa takhöjder så förstår jag dock anledningen till de. Jag skulle inte vilja byta jobb, speciellt inte nu när jag fått en nyskapt kaffe med mellanmålet brevid. Så jag glädjer mig att sitta still och se på när glödlampor byts och att det är snö(o)väder utanför. Om någon går ut genom dörren så vinklar jag bara kupevärmaren mot mina fötter så jag får tillbaka överdriven kroppstempratur.
Efter dagens internetsurfande så upptäckte jag ett riktigt komiskt inslag på VG’s hemsida. Eftersom alla skatteuppgifter är offentliga så går dessa att se över nätet genom en enkel sökning. Jag såg att min andra arbetsgivare (Olav Thon) var en utav de mest sökta namnen. Detta är kanske inte så konstigt då han är en av norges rikaste (mest förmögna) män.
Söker man efter Chuck Norris i norska skatteregistret så får du detta svaret...
Så nyfiken som jag är gjorde jag även en sökning på mig själv vilket också gav ett litet skratt. Uppgifterna var från taxeringsåret 2008 och det är samma år som vi bosatte oss i Norge. Jag fick en lön i december 2008 och fick totalt in 15.800kr. Enligt hemsidans beräkningar så kommer jag få inkomster på 18.000kr under år 2013.
Känns ganska tragiskt egentligen då jag gått från att ha ett nattjobb på 80%, till ett dagstidsjobb på 40%.
Beräkningarna kanske är närmre än jag tror..
Om ni vill se mer om varför just Chuck Norris-skämtet är så extremt roligt så spana in denna film på youtube.
Mer eller mindre ett konststycke hände under söndagsmorgonen. Då Drejl efter sin utgång vaknade fantastiskt pigg (klockan 11) så bestämde han sig för att dela denna upplevelse. Dessvärre så var inte jag lika pigg, även fast jag varit hemma hela lördagskvällen.
Så när Drejl kommer skrikandes att vi skulle handla lyxfrukost så valde jag att stänga av öronen. Att stänga av öronen var ett smart alternativ men tyvärr ingen bra kombination med att blunda. Nästa gång jag tittade upp så hade jag ett tvättställ på magen med Drejl ståendes brevid mig. Hans leende var så brett så om han hade stått på Högakustenbron så hade han blockerat båda körriktningarna.
När jag väckt båda benen, samt fått snurr på pumpen så strosade vi ut ur lägenheten för att hitta nybakat bröd. Eftersom Norge passar fint i ordspråket ”I höga hus står oftast övervåningen tom”, så hade ingen brödbutik öppet idag. De flesta butiker (alla de stora livsmedelsaffärerna) har stängt på söndagar vilket fortfarande gör oss svenskar förbannade. Vad jag vill minnas är det alltid kö på söndagar då folk kan äta både chips/godis samt skölja ner det med cola utan dåligt samvete. Den allmäna bakisdagen där man får tycka synd om sig själv existerar inte här på samma sätt. Det är en utmaning att byta ut söndagen från en stillasittande filmdag till att vara hurtig och gå ut på promenad…
Simon lyckas stadigt förnya våran lägenhet genom hans kontakter från jobbet. Det senaste tillskottet till Gabelsgate 47A är en soffa.
En gigantisk soffa…
Vi brukar alltid ha stadiga debatter när vi flyttar runt möbler i lägenheten, främst om föremålet får plats genom dörröppningarna. Denna gång var Simon (som vanligt) väldigt bestämd när han sa att det skulle gå. Eftersom han brukar ha rätt i dessa sammanhang så ifrågasatte jag inte denna bedömning.
Soffan kommer smidigt upp för trapphuset och in i våran hall. Men där tog det stopp.
Bokstavligen så krävdes det ett stort uttag från Drejls svordomsburk samtidigt som vi förlorade cirka en liter kroppsvätska i blandad form av svett och tårar. När vi dryga timmen står kvar med soffan i hallen så spatserar Drejl in.
Han hinner vara inne i cirka 0.50 sekunder innan han slänger ur sig kommentaren: Det där går aldrig.
Drejl startade upp debatten hurvida soffan skulle kunna komma igenom dörren till vardagsrummet och jag tror det skapade mer motivation. Simon hämtade hammaren medan jag inspekterade hur man bryter loss dörrlister samtidigt som vi spikar tillbaka dom. Eftersom dörrlisten är lika ful nu som innan så kan vi inte klassa detta som att vi har renoverat.
För att ge er en liten vink så har jag några bilder om den kvällen då vi bokstavligen släpade in soffan i lägenheten. Den är väldigt stor men nu när den hittat sin plats i vardagsrummet är den väldigt praktisk. Jag och Drejl invigde soffan med en redig myskväll igår..
Även fast både jag och Drejl slutade ensamma efter kvällens gång så skötte soffan sin uppgift med pluspoäng.
Första försöket visade sig inte gå så bra…
Denna dörrlist visade sig vara den lilla marginal som höll vår glädje i avstånd.
När tålamodet tog slut så kom Herr Hammare fram.
Soffan och Simon poserar i hallen. Tyvärr fick inte Soffans huvud plats på bilden av förståerliga skäl
Simon chillaxar på den västra delen av vår nya soffa.
Som vanligt så finns det två sätt att fira någonting på. Antingen lägger man sig sked med Drejl eller så går man och käkar kebab på Bislett. Då Drejl var sliten efter en lång dag på jobbet så valde vi Bislett.
Vill första gratulera min sambo Simon (och även syster Isa) till deras placering i DM i helgen. De har nu återtagit tronen som distriktsmästare i både bugg och boogie. Imponerande även fast det inte är ett dugg förvånande. Om de bara hade haft mer tid tillsammans för träning så pratar vi inte DM-guld längre utan VM-guld.
Bilden är tagen från Isas blogg och jag hänvisar nyfikna besökare dit då hon både har text, video samt högupplösta bilder.
Detta blir en bra start på denna vecka då vi (jag och Drejl räknas väl in som medhjälpare) har numera ett DM-guld i bagaget. Ska dock jobba 08.00-00.00 idag så det blev ingen konsultation för ögonoperation. Det var synd samtidigt som jag fick en ny tid på onsdag.
Det betyder att jag bör använda mina glasögon istället för linser de närmaste dagarna vilket jag inte gillar. Speciellt inte nu när kylan är tillbaka och orsakar stora dimmoln på glasrutorna.
Måste bara meddela att jag äntligen lyckas få mitt skattekort. Detta efter mitt enorma misslyckande tidigare. Efter jag besökt skattekontoret två gånger och ringt dit ett flertal gånger så gav jag nästan upp. Efter mitt sista besök på skattekontoret skrev jag under en ansökan om skattekort som jag bara slängde in i närmaste brevlåda. Jag visste inte om den lådan var enad för ansökningar eller om de ens skulle registrera min ansökan om jag inte lämnade den personligen. Så därför valde jag att avvakta och skjuta upp problemet då jag bara blev arg så fort jag tänkte på det.
För att inte få betala 50% i skatt för januarilönen skulle man lämna in skattekortet 25 januari. Den 26 januari får jag skattekortet i brevlådan. Måste dock påstå att glädjen över att få skattekortet överhuvudtaget är större en förlusten med att betala 50% skatt på min lilla januarilön. Fruktade ett tag att jag inte skulle få skattekortet utan att behöva skriva mig i Norge.
Så nu är jag glad igen men måste påstå att jag är lite fundersam. Jag fick en helt annan skattetabell än Simon och när jag ansökte om skattekortet fyllde jag i att jag skulle stanna mindre än 6 månader. Undra om det kan bli ett problem?
Hur som helst så är det ett senare problem!
Som rubriken också avslöjar så har jag bokat konsultation för en ögonoperation. Har funderat på detta tidigare men varit för feg för att ta ett beslut. Nu känns det som att utvecklingen gått så långt på dessa operationer samt att jag har samlat mod i snart 3 år. Efter en stunds internetsurfande hittade jag en firma som verkade riktigt bra. Stod väldigt bra beskrivningar om både tillvägagångssättet samt före/efter operation. Nu har jag studerat denna sida om och om igen så jag börjar faktiskt bli redo. Nu har jag fått tid för ett möte/kontroll nästa vecka i deras Oslokontor och det ser jag faktiskt fram emot.
Väldigt sevärd kriminalthriller. Både jag och Simon satt spänd då vi efter halva filmen inte längre kunde förutstpå vad som skulle ske. Denna film går att jämföra med ”Inside man” i både kvalitèt och finess.
Glädjande besked när Securitas ger mig en ökning från 50 timmar till 75 timmar i februari. Förhoppningsvis får jag några mer vakter utanför schemat. Detta gör att jag kan köpa mig ett nytt tangentbord utan att bli tvungen att käka nudlar resten av månaden. Letade en bra bit in på morgonen innan jag hittade min skönhet (som förövrigt inte verkar vara till salgs längre). Hittade dock ett, som jag valde att beställa, med en del konstiga knappar på. Det stod att det var norsk layout även om den skilde sig från mängden. Sedan var det en irriterande liten ENTER-knapp.
Men allt är väl en vanesak..
Norsk eller svorsk variant?!
Jag har en del bilder jag ska publicera åt er men det får vänta en dag. Ska jobba hela dagen och sedan direkt på utbildning så jag hinner inte riktigt. Jag hoppas bara att jag lär mig något på utbildningen då jag spenderar en hel kväll för detta och missar därför 3 (!?) handbollsträningar. De flesta utbildningar jag deltar på känns onödiga då jag redan har den kunskapen från tidigare tillfällen och av Poffen.
Så imorgon får ni se att vår lägenhet har fått ett litet ansiktslyft. Denna renovering var inte helt smärtfri utan vi fick låna Drejls svordomsburk vid ett flertal tillfällen.
Min gamla trotjänare har nu gått i graven. Så mycket det har utstått så förvånade det mig att han valde att stänga ner verksamheten nu. Jag råkade spilla en skvätt kaffe nere i vänstra hörnet som senare visade sig vara mitt tangentbords akilleshäl.
Som tur är ska jag jobba hela dagen imorgon för att sedan dra på utbildning. Det blir en dag från 08.00 till 22.00 vilken blir bra då jag inte hinner sakna tangentbordet.
Drar mig verkligen för att köpa ett nytt då det kommer bli en norsk layout vilket kommer störa mig ofantligt. Tycker faktiskt synd om mig.
Inte äns med första hjälpen klarade jag att rädda min trotjänare…
Det blev rätt komiska texter ett tag. Först strejkade enbart knappen C och X. Efter 10 minuter blev tangentbordet oanväntbart.
Antar att tangentbordet inte klarade av koffeinkicken…
Jag och Simon stegade ner till gymmet med säkra steg. Detta är ungefär 10 minuter efter Simon vurpat med cykeln i en korsning så att bakdäcket numera är snedare än vanligt. Han talade om för mig att det inte var smart att cykla nära spårvagnsrälsen då framdäcket har en tendens att spåra in sig i rälsen och orsaka en obehaglig turbulens.
Iallafall visade det sig att varken jag eller Simon är någon rutinerad gym-aktör. Vi saknade både erfarenhet och visdom när det gällde att hitta de rätta metoderna till de rätta maskinerna. Efter ett tag så fick vi rytm på träningspasset och vi hann även spela en uttömmande innebandymatch. Jag vet inte om vi var lite slitna efter matchen men vi hittade ett träningsverktyg vi inte lyckades få ut vårt bästa resultat ifrån. Kanske gjorde vi den fel!?
Vi hittade denna spännande saken. Är det en övningapparat för magen… eller ryggen.. eller benen???
Simon testade först om det var en hjälpmedel för att underlätta för situps.. Det var det inte. Situpsen blev nästan omöjliga att utföra!
Sedan testade han om det var en sido-magövning. Det var det delvis även fast man enbart kunde använda minimala rörelser. Nackdelen med denna metoden var att den var lätt att komma in i, men svår att komma ut ur.
Simon testade sedan om den kunde utveckla benstyrkan.. Det gjorde den dessvärre inte och benen är lika taniga som på bilden (OBS, ej modifierad)
Efter Simons misslyckande så hittade jag en bicepsövning. Jag antar att man får krokryggen på köpet men den fungerade himla bra.
Imorgon blir det gym igen. Eftersom det ligger en squashhall i samband med gymmet så ska vi googla upp lite regler för att sedan köra en match. Det verkar vara en ganska trevlig sysselsättning, även fast jag måste medge att jag saknar racketkänsla.
Många undrar hur det egentligen fungerar att bo tre killar i samma lägenhet. Redan när vi kom till Oslo så blev vi varnade att ”det första bråket” var ounvikligt och skulle lämna djupa spår. Enligt mig så har det inte uppstått någon större konflikt än. Vi bodde tillsammans under 40 kvadrat i nästan ett år utan att braka samman. Jag antar att vi fortfarande väntar på den stora smällen.
Iallafall kan man beskriva hur det känns att bo tillsammans med Simon och Drejl med denna bilden. Ni får gissa själva vem som representerar vem på bilden.
Ikväll ska jag och Simon på gym och förbereda oss för den omtalade Beach 2010. Känns som detta kan vara det första året jag lyckas med att komma i form. Jag och Drejl kliver ut i Frognerparken i mitten på mars med tillhörande brutalbänk och träningspass. Det kommer bli en jobbig vår så jag hoppas verkligen jag har energi att fullföra den till max.
Detta är ett ganska vanligt samtalsämne i våran lägenhet och det används speciellt då Simon försöker sätta dit mig under en debatt.
Bakgrundshistorien är att nästa varje natt så kliver jag upp för att kissa. Detta har jag gjort under ett år snart och det har inte varit något problem för mig då jag somnar om väldigt fort.
Nackdelen för mina sambos är att jag är inte världens smidigaste person när jag är nyvaken och kissnödig utan jag stampar på hälarna och går in i dörrkanter innan jag finner toaletten. Vissa nätter väcker jag alltså både Simon och Drejl genom mina elefantkliv i korridoren. Vad jag vet så somnar Simon om väldigt snabbt han också men han påpekar gärna dom gånger jag väcker honom.
Simon påstår att jag har en blåsa som en 70-åring och att jag är halvt inkontinent. Efter de senaste dagarnas argumentationer så har jag bestämt mig för att söka upp sanningen.
Jag tog hjälp av två länkar, torrnatt.nu och nattkissare.nu, som för övrigt har klockrena adresser. Jag påstår mig nu veta varför jag kissar om nätterna (som jag inte gjorde för 1 år sedan).
Forskning har visat att skolbarn mellan 7 och 15 års ålder ofta vaknar på natten av sitt kissbehov, går upp ur sängen och kissar på toaletten. Detta kallas nocturi vilket helt enkelt betyder ”kissa på natten”. Nocturi förekommer då och då hos mer än 10% av alla skolbarn, medan 4,2% vaknar och kissar praktiskt taget varje natt. Således är det många barn som inte kissar i sängen men som ändå har alltför stor urinproduktion nattetid och/eller för liten blåsa. Blåsan blir alltså full nattetid och behöver tömmas. I motsats till sängvätning, så vaknar barnen med nocturi av sitt kissbehov.
Man har också konstaterat att uppemot 30% av de barn som slutar kissa i sängen under larmbehandling sover torra genom att de vaknar av sitt kissbehov innan de kissar i sängen. Dom går alltså upp och kissar på toaletten. De har då bytt ut sin sängvätning mot nocturi.
Om barnet ofta vaknar om natten för att det ska kissa är det naturligt att först titta på barnets dygnsrytm vad gäller vätskeintaget. Många barn dricker i stort sett inte något när de är på dagis eller i skolan, vilket de tar igen på kvällen – med resultat att de måste gå upp för att kissa på natten.
Den sista meningen kändes ganska självklar för mig. När jag sitter på jobb så dricker jag väldigt lite eftersom jag inte får lämna receptionen under arbetstid. Om jag ska gå på toa så måste jag ringa ner en kollega från 7de våningen så att hon sitter i receptionen under tiden jag är på toa. Det är alltså lite omständigt. Därför när jag kommer hem, före och efter träning så dricker jag ikapp det jag tidigare missat under dagen.
Hoppas att Simon och Drejl är nöjd över förklaringen även fast den inte ger några direkta ändringar. Kände mig dock riktigt duktig inatt då jag verkligen lyckades smyga på tårna. Kände mig lite som en större variant av Nils Karlsson pyssling.
Lika snabbt som jag tog fram den svenska landslagströjan så har jag hängt tillbaka den i garderoben. Det visade sig bli ett väldigt kort EM för Sveriges del.
Simon sa väldigt tidigt att det skulle skita sig för Sverige så att han plockade aldrig fram landslagströjan medan jag envisades om att ha den på mig.
Nu i efterhand så hade Simon mer rätt än han brukar och jag börjar att få mersmak för de röda och vita färgerna. När jag pratar med folk i handbollshallarna så tycker dom det är synd att ”storebror” Sverige inte längre är en framgångsrik handbollsnation, samtidigt som dom gläds väldigt över deras egna framgångar. Nu börjar även norska herrlandslaget få lite kött på benen och då trivs man med att arbeta i Norge.
Jag sa till en person i handbollshallen; ”Jag hoppas att ni vinner mot Ukraina nu så att ni kommer vidare i EM”.
Då svarade hon; ”Dennis.. Det heter VI.. Inte NI…”
Det börjar kanske bli aktuellt att byta upp sig till en annan handbollsdress så att man kan fortsätta följa EM (nu framför TVn istället för livestream på datorn)
